Många vill helst glömma 2020 och tänka framåt på 2021 men jag gör tvärtom nu och vill minnas. Var 2020 bara Corona och restriktioner, fanns det några glädjeämnen ens?
Jag har en lång lista med massor av positiva händelser för mitt 2020 som jag skall berätta om här.
Att året går mycket i fotograferandets tecken är rätt
synonymt med mig. Mina dagliga promenader med Lycka och kameran är en del av
min livskvalité. När jag sedan får möjligheten till att "spänna
bågen" lite och vara med i 50x50-utmaningar gör varje dag speciell. Då
gäller det att hitta en daglig bild som antingen avspeglar dagen eller är en
speciell bild som jag vill skall vara den för dagen. Årets första utmaning var
vi 5 st på (Lena Jansson, Catherine Lundmark, Kristina Lätt, Christer Hägglund
samt jag) och det var verkligen en ny upplevelse. Dels att det blev många
bilder varje dag att titta på men också att det inspirerade lite extra till att
tänka nytt för varje dag. Andra utmaningen var det Christer och jag.
Nu i skrivande stund är Christer och jag igång med den
tredje och har 25 dagar på år 2020 och avslutande 25 dagar på 2021.
För mig har dessa fotoutmaningar betytt nått extra då det
har utvecklat mig som fotograf. Jag ser nya vinklar och utsnitt samt fått en
annan kamerateknik.
Klicka på bilderna för större visning
När så Christer och jag ställde ut våra 50x50-bilder från
2019 på Söråkers folkets hus - Folkan i februari blev det en extra guldkant.
Dels att få ställa ut bilderna, utskrivna på vackert fine art paper, men mest
att det var tillsammans med Christer.
Det kom så otroligt många besökare på vernissagen och vi fick så mycket positiv
feedback på våra bilder. Det var verkligen en dag att lägga på plus-kontot.
Vi är lite "ler och långhalm", Christer och jag.
Efter utställningen i Folkan ställde vi in siktet på att ha en till utställning
tillsammans. När möjligheten att ställa ut i logen på Nebulosa gård kom blev
det ett Jaaaaaaaaa!
Nu blev det med temat "Blått en dag, ett fotoklick i
sänder" för min del. Det var bilder från Klingerfjärden och Söråker med
blått i och svanbilder på Klingerfjärdens blåa vatten. Logen var en fantastisk
lokal att ha fotoutställningen i. Vi delade på utrymmet så ena sidan var min
och andra Christers. På några trätunnor fick mina svanbilder hålla till och de
andra bilderna hängdes på väggen. Fanns även en gammal hästvagn som jag kunde
ställa några bilder på.
Hade en fantastisk månad där med många besökare och flera
som skrev så vackert i min gästbok.
Fick även flera bilder sålda.
Det här med fotografering och mina promenader. Jag har fotat
fåglar utmed Klingerfjärden sedan ungefär 2008 och lagt märke till hur många
olika arter det finns på en så pass kort sträcka. Gick igenom mina bilder för
några år tillbaka och kom då fram till att det var en bit över 55 arter som jag
hade fotat och sett på strandpromenadssträckan som är 2,5km. Under våren
började jag titta mer målinriktat efter arter och fann nya som Grönbena,
Drillsnäppa och Salskrake. Plötsligt hade jag funnit ytterligare 8 arter och
min lista hade nu totalt 65 arter. Detta var grunden för min idé jag fick att
skriva ett medborgarförslag till Timrå kommun om att göra fågelskyltar utmed
strandpromenaden i Söråker.
När bifallet kom efter sommaren blev jag glatt
överraskad men så otroligt glad och hedrad.
Jag fick fria händer att skapa layout, texter och hur många
skyltar jag tyckte behövdes. Det blev totalt
6 st med 10 av mina bilder på
varje samt en textruta med fakta och allmänt om fåglarna på specifik plats för
varje skylt.
Törs knappt tänka på hur många timmar jag lade ner på att
göra alla dessa fågelskyltar men det var värt varje timme när de så i november
blev uppsatta. Vet inte hur många gånger folk ha stannat mig för att berätta om
att de tycker så mycket om skyltarna. Det värmer gott i mitt hjärta!
Detta år har vi haft marina besök på Klingerfjärden med. För
första gången fick i alla fall jag se en svävare som susade fram på vattenytan
och en större militärhelikopter som utövade sin träning här.
Var mäktigt att se dem från strandkanten just som jag var
ute på min promenad. Vi hade även ett piratskepp, som det skrevs i media att
det var, vid namn M/S Birger Jarl som tog sig in till Vivstavarvs hamn och där
är passagerarfartyget ankrad än idag mig veterligen.
Kustbevakningen har också snurrat runt lite på
Klingerfjärden med vid olika tillfällen.
Vid olika tillfällen de senaste åren har Lillis sagt att hon tycker det vore kul om vi kunde skaffa husvagn igen. Jag har mest sett framför mig allt slit hon har behövt göra då vi fricampat. Men under senvåren kändes det som att det skulle vara kul och kanske vi då borde försöka med att ha husvagnen på en camping under hela sommaren, inte fara runt som förr. Den tanken kunde jag landa i och Lillis gjorde ett gediget jobb med att söka både efter en lämplig husvagn med långbädd samt camping inom max en timmes resväg. Hur det slutade som är nästan som en saga. Det visade sig att husvagnen som vi fastnade för på en säljsida fanns här i Söråker. Campingplatsen blev en fantastisk plats på Färjeholmen i Timrå som vi numera kallar för Öggleboa. Det är på Timrå husvagnsklubb område som Lillis har farit förbi så många gånger när hon skall till båten. Vi trivs så otroligt bra där och det är helt underbara människor som är med i klubben. Vi har kommit till Paradiset!
Kan inte skriva om 2020 utan att nämna Corona och Covid-19.
Denna farsot som har påverkat så många och begränsat oss alla på olika sätt.
Vi märkte av det först genom Nadija, som då bodde hos oss, och inte fick ha den student som är brukligt med sammankomster de sista veckorna i skolan, utspringet sista skoldagen och studentflaksåkningen genom Sundsvalls city. Men för Nadija blev det en dag att minnas med värme i alla fall. Hon fick åka limousine från Norra berget som Fredrik och Sophie ordnat hem till henne studentmottagning hos oss. Här möttes hon upp av personer som betytt mycket för henne under så många år och vi kunde fira hennes otroliga studieresultat på bästa sätt tillsammans.
Den 15 augusti vinkade vi även hejdå till Nadija då hon flyttar till Umeå för vidare studier. Hon är grym!!
I och med detta avslutade vi även vårt uppdrag till
Socialtjänsten att vara familjehem. I nästan 15 år har vi varit det och det är
många ungdomar som bott här hos oss genom åren. Det har varit otroligt kul och
mötena med ungdomarna som satt spår hos oss på ett positivt sätt som vi bär med
oss. Visst har det varit jobbigt med men de stunderna överskuggas av alla bra,
härliga och varma stunder som varit så många, många, många fler.
Corona har inneburit att vi har ändrat några av våra vanor
som att träffa folk på avstånd och inte bjuda hem vänner. Att bara vara Lillis
och jag är något vi är vana vid. Vi har alltid trivts med att vara tillsammans
dygnet runt så det är ingen skillnad för oss.
Däremot fick jag ta emot ett dödsbud i november när min fantastiska faster
Gunnel fick Corona.
Hon var en pigg och alert 93-åring, så otroligt aktiv och mycket
älskad. Jag följde begravningen via webben och det var otroligt känslofyllt och
samtidigt skönt att kunna närvara på detta sätt.
Vila i frid, kära faster! <3
2020 var året då Lillis och jag firade vår 20-åriga bröllopsdag! Jag ville så klart göra nått extra speciellt den här dagen och det blev det verkligen. Fredrik lurade ner Lillis till båthamn så Sophie kunde komma hit med en skaldjursbuffé. När allt var framdukat och Sophie farit fick Fredrik meddelande att det var fritt fram att skicka hem Lillis igen. Vad hon blev överraskad och vilken matupplevelse vi fick!! Tack Fredrik och Sophie för att ni gjorde vår dag så speciell som jag önskade!
Något otroligt positivt detta år är att jag inte haft någon
stor ryggkrasch. Dåliga dagar har jag men att bli sängliggande under en längre
period har jag sluppit. När ryggen har varit mer stabil har vi kunnat göra
något som vi inte gjort på många år, farit till Åstön. Med den nyasfalterade
vägen blev det möjligt för oss att åka dit och promenera med Lycka. När vi hade
Nemo och Ludde var vi ofta där vår och höst för att gå långa promenader.
Ljuvligt!
Första turen till Skeppshamn mötte vi på en vacker räv som
gick fram till oss. Precis som hon väntat på att vi skulle komma. Satte sig
någon meter från oss en stund innan hon gick tillbaka in i skogen.
Så fint möte!
2020 har jag jag varit med i media ett flertal gånger. Brukar skicka in Veckans bild till P4 Västernorrland och har haft turen att få min bild vald flera gånger. I november var det en morgonbild med svanar intill udden vid Sörvik som fick stoltsera med att vara Veckans bild. När man vinner blir man uppringd och får prata i radions direktsändning.
Skickade även in en bild till SVT Väder där regnbågen bröts i två och bildade ett Y och en kråka flög in i regnbågen. Tyvärr vann den inte den veckan men blev visad i programmet Sverige idag. Sundsvalls tidning har skrivit två fantastiska artiklar. En om Christers och min utställning på Nebulos gård samt en om mina fågelskyltar.
Kan blir så att P4 Västernorrland kommer till strandpromenaden i vår för att göra ett reportage med mig och mina fågelskyltar. Vore toppenkul det!
Det händer att jag får fotouppdrag ibland och så även i år. Det jag verkligen uppskattade var att Söråkers IF bandy dam ville ha gruppbildsfoto av mig. Självklart helt ideellt och känner att det är mitt sätt att kunna stötta bandylaget och föreningen.
Tog med mig Lillis upp dagen innan fotograferingen för att rekognosera och se hur strålkastarnas ljus gjorde för miljön. Planerade fotograferingen efter bilderna jag tog på Lillis ute på isen och kände mig bra förberedd inför att fota hela laget nästa dag.
Vilket härligt gäng jag mötte!!! De hade lite julmiddag tillsammans ute intill isen på uppdukat bord och även jultomten kom med paket till alla. Sedan var det ombyte och jag fotade varje spelare en och en för att få bra bild på nya matchstället.
Sedan alla på en bild. Det gick väldigt enkelt att fota dem och alla var så duktiga på att stå rätt och nog fick jag dem att le med.
Även jag fick en julklapp i brevlådan sedan och kan nu stoltsera med en Söråkers IF mössa.
Summerar jag hela året så har det varit riktigt bra! Visst har det som sagt varit dåliga, tunga dagar för med men de positiva och glada dagarna vinner helt överlägset över de dåliga.
Ser fram mot våren när vi kan börja planera inför första resan till Öggleboa. Ser även med spänning fram emot vad nästa år kan bjuda på för överraskningar.
Det blev ett långt inlägg detta och ni som hängt med ända hit vill jag önska ett riktigt härligt 2021 och måtte ni få vara friska!
Var rädda om Er!
