Veloped Ninja 2.0

Vissa dagar har verkligen ett extra guldskimmer omkring sig. Så var det för mig när jag fick finbesök av Trionics grundare Johan Kuikka samt Logistics Manager Johan Olofsson, då de rullade in på vår gård.

Det var nämligen dags för mig att få min nya Veloped (som jag döpt till Ninja) uppgraderad. Hon har varit mitt stöd och gett mig en fantastisk livskvalitet året om, ute på mina strapatser här i Söråker med omnejd, i mer än 6 år nu och börjar bli lite av en gnällig tant. Hon tycker nog att mina dagliga promenader på i snitt 1 mil börjar bli lite jobbiga. Hihihi! (Nästan så jag tror att hon varit ”glad” då hon sluppit mig när ryggen hållit mig i sängläge under både kortare och längre perioder.) Trionic har hjälpt mig att hålla henne vid god vigör men nu är det alltså dags att låta Ninja bli en ny Ninja 2.0 med lite ny ”kaross”. Förra var en Veloped Trek och nu är det en Veloped Sport. Passar mig ypperligt då den tål lite tuffare terräng och kan hänga med mig i mina strapatser.
 
Vilken tur jag hade att Johan & Johan var ute på en roadtrip till Sundsvall och kunde komma förbi så vi äntligen fick träffas i verkligheten. Alla mail och telefonsamtal vi haft genom åren. Blev verkligen ett glatt möte och härligt att kunna ge dem en välkomstkram.

Ett glatt möte med Johan Kuikka och Johan Olofsson 

För att kunna föreviga detta möte, utan att jag håller i kameran, anlitade jag min granne Dag Jonzon, pensionerad journalist men har olika mediauppdrag. Han var även den som tog den allra första actionbilden på Ninja v/s snöskoter. 

Kom igen, nu drar vi! 

Det var lite spännande att få höra om Dags intryck från besöket. Bara det att han hörde Johan Kuikka konstaterande; tror aldrig jag sett så utslitna handtag på en Veloped.

Näe, det kan jag tänka mig. Jag måste hålla stadigt i dem, är ute i ur och skur, och tänk alla Söråkers backar att bromsa i eller trycka mig uppför, varje dag. Alltid minst en upp-/nerförsbacke att gå i hur jag än går som. Slita på däck och bromsar är jag bra på.
 
Johan O. tog sig an att montera hjulen på Ninja 2.0 och visade samtidigt min kära fru och Velopedmekaniker Lillis hur hon skall fixa med bromsvajern på bästa sätt när den behöver spännas eller bytas.

Det var med stor glädje och iver jag släppte taget om Ninja 1 och lade händerna
på min nya Veloped Sport.

Tiden går fort när man har det kul och allt för snabbt var det dags att säga hejdå till Johan & Johan.
Innan de skulle fara frågade de om min gamla Ninja, om den skall få agera reservdelsmodell.
Då berättar jag att det finns en god vän här i byn som bara bor några kvarter bort. Han har börjat få behov av en rollator för att kunna gå utomhus. Med varmt hjärta kommer jag att överlämna Ninja 1 till Tord, som han heter, så han kan vara trygg och få bästa stödet på sina promenader. Inte behöva fundera på om han kan ta sig fram när vintern kommer eller på platser där andra rollatorer inte kan ta sig fram.
Det gläder mig att få höra och de kommer att skicka ny sits och bromshandtag med vajer till Tord, som Lillis så klart kommer att montera. Så väldigt generöst och jag blir så glad över deras gåva till honom.

Tord blev strålande glad över gåvan och förvånad över hur lätt det var att gå på gruset med Ninja 1

Nu har jag haft några dagar på mig att smälta alla intryck och gått flera promenader med Ninja 2.0. Kommer dock på mig själv med att ha ett leende på läpparna när jag nu skriver detta.

Tack Johan & Johan! Ni är fantastiska!!!

Tack för att ni med känsla för innovation och design skapat denna fantastiska Veloped! 

Hur ni tog fram en prototyp till en 19-årig paraidrottare i Stockholm som tävlade med en rollator på hundra meter. Trots att han var bättre tränad än de rullstolsburna medtävlarna, kunde han inte styra sin rollator i hög fart rakt fram och vinna. 

Jag önskar att alla som är i behov av promenadstöd skulle ha en Veloped eller Walker. Tänk så mycket lättare de skulle ta sig fram och få uppleva samma livskvalitet som jag..

Tyvärr är inte vetskapen om Trionics otroliga produkter lika upptäckta här i Sverige, som de är i England och Tyskland. Men jag gör mitt bästa för att sprida till alla som frågar om min Ninja, och genom text och bilder, visa hur mina vardag ser ut nu tackvare Velopeden. Hur Ninja tar mig ut i naturen, klarar stigar och ojämnt underlag liksom trottoarkanter.

Mitt liv är som pånyttfödd januari 2018 när jag fick min första Ninja! Nu fortsätter mitt fantastiska liv med Ninja 2.0 och vem vet vad vi hittar på... 

Första skogsturen med Ninja 2.0 och spången över diket är inga problem.
Lycka trivs bra hon med!