Löptider

Nu är det inte mig vi pratar om. Fast visst vore det härligt att kunna springa, ta en löprunda när gåbandet känns för enahanda. Näe, nu handlar detta om hundarna och deras löptider. Granntiken verkar nämligen vara inne i sin period nu. Vad var det vi pratade om igår, Karin Norlin. Din Jackson som har det jobbigt nu med tikar som luktar gott och han bara måste ut, hela tiden.
Idag såg jag grannschäfern gå förbi med sin husse och tänkte inte mer på det. Nemo och Ludde var ute och de brukar bli så glada över att få hälsa på Girl, som hunden heter.
Tittar till dem efter några minuter och ser då hur Ludde hoppar och hoppar för att komma upp över staketet. Nemo tar tag i en av stålrutorna och försöker bita av den. Han är inte rädd om sina gamla tänder nu inte. Och Ludde "studsboll" får inte sista spänsten för att kunna komma över. De byter teknik och arbetar istället tillsammans med staketet. försöker gräva sig under men inte funkar det inte. Jag står och tittar på dem en stund och fnissar lite. Girl löper alltså och visst kan det vara lite irriterande att de måste gå förbi just då men men.
Sorry killar! Ni har inte en chans. Ops, kommer det mer snö så är det Jag som står med långnäsa för då blir det enkelt att hoppa över.
Idag vann staketet!!

Ååååååå, lite till bara...

Jag biter och du gräver, Ludde

Men brorsan, hur tänker du nu?

Där går hon!! Kom tillbaka, Giiiiiiirrrrlllllllll!

Snö är härligt, eller hur! Inte är det kallt nu heller och solen kikar fram lite så allt borde vara perfekt för en promenad. På med icebugsen och laddar Rollga med kamerorna. Det är lite takdropp från taket där solstrålarna hittar fram och smälter snön. Nog känns det härligt allt. Går ut på gatan och där tar det nästan tvärstopp. Oplogad gata sedan senaste snön och endast bilspåren som ledsagare gör att det inte blir den där härliga promenaden jag sett fram emot. Sakta men säkert går jag bort mot lekparken och där tog det verkligen TVÄRSTOPP.

Oplogad gångväg = ej Rollga farbart

Som andra vintrar så plogas inte gångvägen mellan Cevelidsgatan och Ängsvägen. Det är en upptrampad stig (knappt) och några fyrhjulings- och skoterspår men det hjälper inte mig. Står där ett tag och ser hur solen får molnen att skingras ut mot Klingerfjärden bortom båthamnen. 

En fyrhjuling med plog for förbi oss häromdagen. Tänk om hen kunde ha plogat gångvägen då hen ändå for den här vägen.
Vet att det är många med barnvagn i området med som går hit med barnen för att åka pulka i lilla backen vid rutschkanan. Nu när jag kör klagosången kan jag berätta att gatlamporna som finns här i lekparken inte lyser heller när mörkret faller. Inte på många år, så det är pannlampa som gäller.
Bara till att vända hemåt och gå denna gatstump flera gånger istället. Jag klarar inte att gå i backe så jag kan inte ta mig uppför Cevelidsgatan, annars hade ju det varit ett alternativ. Att gå Åkervägen istället. Men spark då, kanske ni undrar. Jo, så länge det inte är grus eller mycket snö att forcera med den så funkar det. Jag kan ju inte stå på medarna och sparka mig fram men ha som stöd som Rollga.

Övervintrare

Noterar att grannens motorcykel står ute som vanligt. Året runt i regn och snö, ur  och skur. Nu har den ett snötäcke över sig men jag undrar hur den mår och kan tänka mig att många motorcykelentusiaster slår sig för pannan när ni ser bilden. Dags att gå hem igen. Skönt med lite frisk luft och få blicka ut över Klingerfjärden. Ingen som var ute idag dock som jag kunde språkas lite med. Alltid lika kul att träffa på Söråkersborna som gärna stannar till och surrar lite när vi råkas. 

Ha en fin dag, alla läsare och vänner!

Cevelidsgatan är min estrad det