Kvarteret Lyckan

Under hela förra hösten jobbade jag tillsammans med två andra i skrivgruppen, Kerstin Jennehag och Ann Fredbäck, med en almanacka. Den skulle handla om Söråker och hur det var förr. Idén kom då vi under tidigare år arbetat med olika texter från de tre bokbanden Bygd i förvandling skrivna av Hässjö Lions Club. Samt att skrivgruppen under flera år arbetat med materialet för de skyltar som nu finns utmed Söråkers strandpromenad. (Läs här: Strandpromenaden Söråker .) Att få göra en almanacka med bilder från förr och texter som handlade om de olika bilderna, var helt fantastiskt kul. Vi hade många texter att välja mellan och till slut blev det affär, lanthandel, arbete, skola, mat och dansbana.
Jag dammsög nätet efter bilder att illustrera texterna med och fann "guldgruvan" Sundsvall Digitalmuseum . Vi använde också bilder från bokbanden Bygd i förvandling. Texterna omarbetades och vi hade även flera intervjuer med personer som hade anknytning till platser, yrken eller tidigare elever.
Att få möta dessa personer och höra deras berättelser var så intressant och samtidigt skrämmande.
Jo, för mig var det så. Jag intervjuade en tidigare elev som gått i skolan som låg på Sörviksgatan och det han berättade var både hemskt och otroligt men också så långt ifrån hur skolundervisningen bedrivs nu. Han berättade hur elever som kom från enklare hemförhållanden helt öppet kränktes i klassrummet, både av andra elever och lärare. Det är skrämmande!
Nedan ser ni tre blad ifrån almanackan och sista "Återberättat från tidigare elev" är min text.

Vi visste ju inte att vår almanacka skulle bli en sådan succé. Trodde att de 140 vi tryckt skulle räcka långt och kanske de även skulle bli svåra att sälja. Ack så vi oroade oss i onödan. Alla gick åt som "smör i solsken" och det var med en stolthet och vild glädje som jag kontaktade tryckeriet för en till upplaga. Som även den gick åt. Var en bit in i januari som jag fick förfrågan om det fanns någon kvar att köpa och jag fick erkänna att inte ens Jag hade någon, alla var sålda.
Får som om vi gör en ny till 2018...

 Under mitt första år med skrivgruppen skrev jag om skolan och sökte upp allt som stod om de olika skolorna i Söråker. Fick veta att 1917 var Ala skola "höghuset" av sten färdigbyggt och togs i användning. 1951 inleddes till- och ombyggnaden för Ala skola för att få bli en centralskola med högstadium. Den skolan har jag arbetat som elevassisten och trivdes fantastiskt bra. Tyvärr kraschade ryggen så i januari 2012 blev min sista arbetsdag där.

När jag sökte information om skolan så var det oundvikligt att bläddra i böckerna efter annat. Tänk om det kunde finnas en gammal karta över vårt tomt eller i alla fall nära där vi bor. Fanns ju både hotell, lanthandel, busstation, bageri, trädgårdsskola och mycket mer i vårt kvarter. Plötsligt ser jag kartan och det står "Söråker gamla centrum" och Cevelidsgatan finns där. Följer med fingret och finner vårt tomtnummer. Vi finns där och gissa om jag blir överraskad då jag läser vad kvarteret heter.
Kvarteret Lyckan. Bättre än så kan det ju inte bli. Sedan den dagen jag träffade Lillis första gången hemma hos henne, augusti 1997, har det varit ren lycka för mig. Vi är lyckliga här!

Klicka på bilden och läs. 

Det kan inte blir bättre än så här, bo i Kvarteret Lyckan och vara lycklig med min fru. Men oj, i augusti i år har vi varit ilag i 20 år. Wow!! Är det sååååå länge sedan vi träffades första gången. Minns det som igår när hon mötte mig på tågstationen i Sundsvall och hur vi for till Wifsta för att fika. Jag lyckades nästan att riva halva kafét i min jakt efter brödet till den bakade potatis som vi beställt. Skrattar gott åt det nu men nog var det lite pinsamt då, fast vi skrattade även då åt det. Ni vet, sådant där nervöst fnitter som sedan övergår till ett skratt. Lillis hade bjudit upp mig för att klättra i Skuleberget. Hon visste att jag gillade att hitta på saker så självklart antog jag den utmaningen. Kan säga att vi inte klättrat i berget än och inte blev hon av med mig heller. Jag flyttade in nästan per omgående och for bara ner för att jobba i Stockholm. Sålde lägenheten och blev Söråkersbo innan 1997 tog slut.
Det är det bästa val jag gjort i livet, att flytta till Lillis, till Söråker. Denna fantastiska plats som jag kände mig "som hemma" direkt i. Hoppas att jag snart kan komma ut och visa er Mitt Söråker.